Stel av köld på Gran Canaria
BLOGG: Det var januari på Gran Canaria och turisterna som kom dit solade och badade vid Maspalomas och Puerto Rico nere i söder. De tyckte helt säkert att det var fantastiskt att komma till solen och värmen mitt i vintern.
Av: Mie Nilsson redaksjonen@canariajournalen.no
Själv har jag aldrig nånsin i mitt liv frusit så mycket som jag gjorde då.
Jag bodde i den lilla byn som heter Temisas och som ligger så vackert placerad på bergssidan. Det var som sagt januari och det lilla fina huset som jag hyrde var naturligtvis byggt av sten.
Det är 99,9% av alla hus, byggda av sten alltså och de allra flesta har ingen uppvärmning installerad. Solen lyste sin vana trogen men någon värme att tala om var det bara mellan kl 9 och 15.
Efter det försvann solen bakom berget och det blev kallt.
Ofta hade jag suttit ute under eftermiddagen för att få så mycket värme som möjligt och när skuggan från berget kom krypande gick jag en promenad bort till andra sidan av byn där solskenet fortfarande tog sej fram. Allt för att slippa börja frysa.
När jag återvände hem började påklädningen, raggsockor och ulltofflor på fötterna. Ulltröjor i lager. Långkalsonger. Jag lagade till något varmt som gryta eller soppa till middag och flyttade med mej det lilla elektriska elementet jag hade inhandlat.
När jag åt så stod elementet bredvid min stol. När jag senare satt i soffan och läste så stod elementet där. När jag målade hade jag det bredvid mej.
Så gick eftermiddagarna och kvällarna men sen kom den stora prövningen, att lägga mej för att sova. Ett hus byggt av sten som inte värms upp, det blir som ett kylskåp. Kylan lagras och sängen verkade vara den plats som lagrade kylan allra bäst.
Jag hade två värmeflaskor som jag fyllde med hett vatten och lade under täcket en timme innan jag skulle sova. Jag använde hårfönen och blåste på lakanen för att värma upp dem ytterligare.
Jag tog på mej pyjamas men behöll raggsockorna på. Jag satte på mej morgonrocken och handledsvärmare. Sen kröp jag ner under täcket, ullfilten och överkastet.
Där låg jag blick stilla för att försöka värma upp den yta av sängen som var närmast min kropp. Elementet hade jag förstås ställt bredvid sängen. Jag vaknade varje morgon med förvåning att överhuvudtaget ha somnat.
Som väl är så är vintern kort på Kanarieöarna. Plötsligt en dag så är det varmt igen. Tack och lov.
Først publisert på bloggen "Egentid".